Året som gick har varit ett av de tuffaste i mitt liv tror jag, det har hänt så mkt dåligt att jag inte ens kan börja skriva ner det i ord. Den ena saken har bara avlöst den andra.
Men så har det ju funnits ljusa stunder också, och det är ju tur det annars hade man ju inte orkat och velat kämpa framåt.
Det kämpigaste för mig personligen har varit beslutet att lämna den person som jag älskat mest av allt så lång tid, det krävdes många bakslag och insikter innan jag började fundera på att lämna honom, och sen kom funderingarna och med dom en ångest och oro för att inte göra rätt val och ifall det verkligen var det jag ville.
Men så en natt när jag satt på jobbet och hade lagt E i säng för 115e gången så kände jag att nu hade jag bestämt mig och kände att det var det rätta så jag ringde och gjorde slut på och med mitt elände.
Jag visste direkt att mitt liv bara kunde bli bättre utan honom, men det var mycket upp och ner emotionellt mest pga alla insikter jag plötsligt fick och hur tydligt jag såg allt som varit, det var så hemskt men nu har jag accepterat det. Vissa nederlag måste man ta helt enkelt.
Mitt i allt detta så har jag haft mina två änglar i vått o torrt, det är såklart Sabbe och Jenny jag pratar om, hade aldrig klarat mig utan dom, Sabbe har jag sett i ett helt nytt ljus detta år och älskar henne destu mer för det, Jenny och jag kom varandra väldigt mkt närmre redan förra året den här tiden och det har ju bara blivit mer och mer och snart reser vi igen och hälsar på min kära mamma.
Vi alla 3 tjejer har också åkt på kryssning flera gånger under hösten, det har varit min första också, och vi har haft enormt roliga stunder allihopa, inte bara på båten. Och snart åker vi båt igen, kan inte bli annat än roligt!
Jenny och jag bor ju tillsammans numera, och det funkar bättre än vad jag tror någon av oss hade tänkt att det skulle funka och bo med en annan tjej.
Och om kärlekslivet har jag lärt mig detta, det finns killar som väntar på sin chans o få vara med en, som gärna offrar lite för det, jag har varit på trevlig lunchträff, fint hotellbesök, dyra taxiresor och fina presenter och gester i allmänhet, tänk vad jag missade under de senaste 2,5 åren?!
Det är skönt att vara singel för tillfället, att kunna träffa vem man vill när man vill och bara njuta av allt det bästa som erbjuds mig. Dock finns det gånger då jag kan sakna att ha någon att somna och vakna med, själva tryggheten i det hela, det jag hade med S, men det kommer en dag då jag kommer ha det så.
I det stora hela önskar jag att det nästkommande året ska föra med sig flera fina erfarenheter och mindre dåliga än det året som nu har gått både för mig själv och mina kära (Jag vet ju redan att jag ska bli faster någon gång i augusti nästa år).
Jag vill avsluta genom att säga att trotts min fina träff med Y senast så saknar jag MrD!